Danskere i Malmø har skudt papegøjen

[Humle]

Artikel i Børsen 04-04-2007 10:29 Boris Gullev De tusindvis af danskere, der de senere år har etableret sig i den svenske Øresundsregion, står over for en prisfest af de helt store efter stoppet for ejendomsskatterne i Sverige. "Danskere med lejligheder i Malmø har skudt papegøjen. I forvejen bor de billigt og mange har allerede oplevet prisstigninger i Malmø, der ligger højere end de danske den seneste tid. Mens det danske boligmarked er bremset op, får det svenske nu noget ekstra oktan i tanken," fortæller cheføkonom Sune Worm Mortensen fra Realkredit Danmark til Børsens Nyhedstjeneste (BNT). Cheføkonomen peger dog på flere ting, der bør lægge en lille dæmper på den invitation til boligfest, som den svenske regering med skattereformen har sendt ud. Hævelsen af skatten på boligsalg fra 20 til 30 pct. kan have en række uheldige effekter. "Man skal huske på, at det med at beskatte avancer på boligsalg er relativt kompliceret, og der kan let komme mange sorte penge under bordet, når folk forsøger at slippe billigere," påpeger økonomen. "Vi så det på andelsboligmarkedet i Danmark, hvor man f.eks. solgte skabe for flere hundredetusinde kroner sammen med lejligheden," siger Sune Worm Mortensen til BNT. Med på vognen Set på nationalt niveau er der nu åbnet op for, at Sverige kommer med på det samme boligmæssige lyntog som Danmark og Norge, der har oplevet enorme stigninger de senste år. Forskellen er dog, at den svenske stigning i dette tilfælde er 100 pct. politisk funderet, mens udviklingen i Danmark har været baseret på en generel økonomisk vækst. Derfor kan nye politiske vinde i Sverige hurtigt bremse prisudviklingen igen, advarer cheføkonomen. "En ny regering i Sverige kan hurtigt trykke på bremsen. Vi økonomer advarer jo altid imod, at politikerne prøver at regulere boligmarkedet, for effekten kan være kortsigtet. Det danske marked er bremset op uden politisk indblanding, og det er sundere," slutter Sune Worm Mortensen.

[Humle]

Varannan bostadsrättsförening vinner på slopad fastighetsskatt 2007-04-04: Johanna Saldert Mer än varannan bostadsrättsförening vinner på den slopade fastighetsskatten, enligt Bostadsrättsorganisationen SBC. Men därmed inte sagt att medlemsavgifterna sänks rakt av "Äntligen. Fastighetsskatten har vi bråkat och tjatat om i över tio år", säger Göran Olsson, vd för Bostadsrättsorganisationen SBC, efter tisdagens besked från regeringen att fastighetsskatten avskaffas nästa år. Många fokuserar på vad som händer runt Stureplan i Stockholm, men det här påverkar bostadsrätter positivt i hela landet", fortsätter han. Bostadsrätter taxeras på ungefär samma sätt som hyresrätter och eftersom hyrorna ser ungefär likadana ut i hela Sverige, sker en utsmetning, som gör att många bostadsrättsföreningar i mindre attraktiva orter får ett högre taxeringsvärde och därmed en högre fastighetsskatt som följd. Från årsskiftet gäller i stället en kommunal fastighetsavgift på 900 kronor per bostad och år eller högst 0,4 procent av taxeringsvärdet. "Vi tittar just nu på hur många som vinner på det här, men mellan tummen och pekfingret betalar i dag minst hälften av alla bostadsrättsföreningar över 900 kronor per bostad i fastighetsskatt", säger Göran Olsson. Därmed inte sagt att alla föreningar kommer att sänka sina medlemsavgifter i motsvarande grad. "Hur många som faktiskt sänker avgiften är omöjligt att säga eftersom föreningarnas ekonomi ser så himla olika ut. Det viktigaste är att den slopade skatten ger föreningen ett mervärde även om de boende inte ser det direkt i den egna plånboken." Sverige har i dag mellan 750.000 och 800.000 bostadsrättslägenheter i cirka 25.000 registrerade bostadsrättsföreningar, varav cirka 17.000 är aktiva, enligt SBC:s beräkningar. "Det här är en utmärkt chans för föreningarna att stabilisera sin ekonomi och stärka kassan för reparationer och underhåll. Många föreningar har hål att fylla eller föredrar att beta av mer på sina skulder", säger Göran Olsson. Han påpekar att fastighetsskatten för föreningens eventuella lokaler kvarstår. "Och den kommer medlemmarna även fortsättningsvis vara med och betala." Utöver den nya kommunala fastighetsavgiften höjs från årsskiftet reavinstskatten från 20 till 30 procent. "En del slantar nog av skatten före årsskiftet. Men de allra flesta som säljer en bostad, köper en ny och behöver varenda öre för att finansiera det och ofta går det före tanken på att man faktiskt bygger upp en skuldbörda", säger Göran Olsson.

[Nils]

Det er tilsyneladende ikke gået op for Realkredit Danmarks cheføkonom Sune Worm Mortensen, at godt nok afskaffes ejendomsskatten, men den erstattes af en ejendomsafgift, som sammen med kapitalgevinstskattestigningen indbringer nøjagtigt samme beløb til den svenske stat. Men måske kalkulerer han med, at det heller ikke går op for markedet. Cheføkonom Mortensen har nogle synspunkter omkring kapitalgevinstskatten og muligheden for forekomst af penge under bordet i forbindelse med svenske bolighandler. Hr. Mortensens iagttagelser fra det danske andelsboligmarked er uvurderlige, men de kan ikke anvendes på det svenske boligmarked, da der jo her er fri prissættelse, og hverken køber eller sælger i en svensk bolighandel har interesse i at den faktiske købspris adskiller sig fra den officielle. Ved at aftale en lav officiel pris og resten under bordet kunne sælger slippe for en del af kapitalgevinsskatten, men det ville så medføre, at køber fik såmegetdestostørre gevinst at betale skat af, når han til sin tid vil sælge videre. Så det bliver nok lidt svært at komme til enighed. Og videre til almindelig orientering, så er det jo ikke en lov, regeringen har vedtaget, men en "udredning", de fire partier har sat i gang. Hvad sker der, hvis vi gør sådanher? Men det er naturligvis udtryk for, hvad alliancen kan enes om: Ingenting i retning af skattesænkning. Man vil kradse nøjagtigt det samme beløb ind fra husejerne, som man altid har gjort, og det skal gøres lisså kompliceret som altid. De fattige skal yde lidt mere til fællesskabet, og det synes jeg, var på tide, da det vil kunne give dem en ny stolthed, men virkningen på samfundsøkonomien er nok nogenlunde nada. :)