göte_børge

Är det bara ett lustigt sammanträffande att det finns ett finskt företag som heter KONE CRANES???

Ja just det. Hanen i hønsegården är en tupp. Høne är höna.

En parantes är at Kran också är ett slanguttryck før näsan. Och precis som på danska en lyftanordning man använder på byggen.

Ja, jag har aldrig mått så bra av att vara pessimistisk som idag...

Jag har släktingar som är älgjägare. Jag har aldrig varit med ute, men om jag har förstått det riktigt sitter de på en pall en hel dag och väntar på att en korrekt älg ska komma skuttande. Efter era ganska sensationella slutsatser känner jag nu som min plikt att berätta för mina släktingar att de sitter där helt förgäves...

100% Xact bear (fond på svenska børsen som går upp när index går ner)

Nu har jeg endelig fundet bevis på at I også selv har svært at forstå jeres sprog!!!

Jag tror smakskilladen är en kombination av olika vatten och olika kaffesorter. Jag drack mycket skånerost när jag förr bodde i Skåne men i Stockholm smakade den inte bra tillsammans med vattnet jag hade där. I København drack jag mest merrilds och nu tillbaks i skåne med skånerost.

Huset er blevet meget godt. Vi var heldige som fik et af de tre huse i den stil. Kom forbi med konen hvis I er nyskerrige. Tak for snes-info! GB

Vill bara meddela att även jag nu tagit steget över sundet och bosatt mig i den skånska myllan, något som uppmärksammats i morgontidningen Norra Skåne. http://www.andrasidansundet.se/Filer/NSK20070718.pdf Och jag har redan blivit nedtrampad som totalt kreditovärdig både av danska och svenska företag: "Det svenska elbolaget Eon skickade ett byråkratibrev där de efter ordinarie kreditprövning beslutat att ta en deposition/ eller ett förskott på 2.200 kronor för att överhuvudtaget ge oss någon el. Vad gör man? Princip-och temperamentmänniska som jag är var ju min första reaktion att ringa till dem och skälla ut dem och säga att de kunde stoppa upp sin ström i eltarmen. Men det går ju liksom inte. Utan el kommer man inte långt. Så jag har har helt utan att ens klaga skickat in de fjuttiga småslantarna till dem" http://www.andrasidansundet.se/anteckningsbiten_medkom.asp?adressID=234

Ett av mina favoritämne. Ja alltså inte om Svenska är officiellt språk eller inte. Snippa - Ett ord barnfamiljen använder för den lilla dottern. Skapat för att få ett ord som för den lilla pojkens snopp. Varning Det går inte ann att använda detta ord när man vill referera nedåt med den sexiga bruden man fått hem för kvällen!! mus, mutta, kussimurra - Alldaglig uttryck som med fördel kan användas när ni diskuterar med era kompisar om den sexiga bruden från gårdagskvällen. Fitta - Ordet har grundbetydelsenVåtmark (En förort till Stockholm heter Fittja vilket också är samma grunbetydelse). Vulgärt uttryck som inte bör sägas när föräldrar lyssnar. Dagens ungdomar sägs också använda uttrycket som skällsuttryck mot flicka som man inte tycker om. Slida, Vagina, Underliv - Här har ni orden flickor, som ni kan använda när ni går till gynekologen. Vagina är väl en slags fackuttryck. Underliv är ett ganska neutralt ord för hela området kring mitten. Ordet slida betyder också den gröna utanmäte som ärtor finns i. Ett ord jag under min ungdom kunde få för mig att använda var "buske", men det passar väl inte på dagens ansade flickor... Sköte - Är nog egentligen hela nederpartiet och inte specifikt. Kan användas utan snuskig undeton i "kom och sitt i mitt sköte". "Undrar vad framtiden har i sitt sköte". Ordet känns gammeldags ... och för den som inte förstod det, så är alltså mitt favoritämne Det svenska språket.

Skånsk humor For dem som ikke kender det der det fra humorserien "Hipp Hipp" som er lavet af to skåninger.

Översättning till svenska Jag har gjort en översättning. Har ändrat första stycket och sista stycket efter eget huvud, i övrigt har jag försökt översätta så ordagrannt jag kunnat. Ett magplask mitt i Öresund Det svenska kungaparet har i dagarna avlagt ett officiellt besök i Danmark. Som sig bör vid sådana tillfällen hölls det festtal om vikten av samarbete och förståelse mellan våra två broderland. Förhållandet mellan Danmark och Sverige är något speciellt. Vi har inte bara handelsförbindelser med varandra, men vi utvecklar i nu för tiden speciella täta och integrerade band i Öresundsregionen. Öresundsregionen är inte längre en politisk vision, men är nu på väg att omsättas i praktisk vardag för tiotusental medborgare med en vardag på båda sidor Öresund. Den goda historien är att medborgare och verksamheter har tagit Öresundsregionen till sig. Den dåliga historien är att de ramvillkor för integration som sätts av politikerna i Danmark och Sverige haltar långt efter utvecklingen och på många områden gränsar till det pinsamma för ett modernt välfärdssamhälle. Först några bilder på den goda historien: En ung svensk har växt upp i Stockholm, utbildar sig som ingenjör i Göteborg, slår sig ner med sin danska flickvän i Malmö. Hon arbetar i en kunskapsintensiv verksamhet i Köpenhamn som skriker efter arbetskraft. Idag pendlar knappt 5.000 svenskar till Danmark – ett tal som väntas tredubblat de närmaste 10 åren! Ett danskt par, som båda arbetar i Storköpenhamn, får sina bostadsdrömmar och önskan om ett barnvänligt närområde uppfyllda i Skåne. Idag har ca. 20.000 danskar bosatt sig i Skåne med fortsatt arbete i Danmark. En stigning på mer än 4.000 danskar bara i 2006 – och utvecklingen fortsätter. Många danska och svenska verksamheter betraktar idag Öresundsregionen som en gemensam lokalmarknad. Exempelvis har mobiltelefonbolaget 3 nedlagt landsgränsen för sina kunder, och Nordea har avskaffat avgifter på valutaöverföringar mellan Öresundsborgarnas konto. Den goda historien är speciellt driven av att det är mycket fler likheter än skillnader mellan danskar och svenskar. Visst finns det kulturella skillnader, men de är inte väsentligt större än de naturliga skillnader, där är mellan folk från Västjylland och köpenhamnare, eller mellan unga och gamla i Sverige. Till synes går utvecklingen i riktning av en välintegrerad Öresundsregion. Den goda historien överskuggas dessvärre av att de tiotusentals medborgare som har en vardag på båda sidor Öresund upplever stora barriärer för integrationen. Föreningen ÖresundsBorger har identifierat mer än 50 barriärer för fri rörlighet i Öresundsregionen. Karaktäristiskt för de flesta barriärer är att ansvaret för både problemet och inte minst lösning på problemet ligger hos politikerna i Danmark och Sverige. Här nämner vi tre av de största barriärerna för integration i Öresundsregionen: 1 Öresundsbrons prispolitik är integrationsfientlig: I motsatt riktning mot de flesta andra infrastrukturinvesteringar i Danmark och Sverige är Öresundsbron 100 procent användarfinansierad. Öresundsbrons styrelse, som är utpekade av den svenska och danska regeringen, har valt en aggressiv och integrationsfientlig återbetalningsstrategi som betyder att Öresundsbron ska vara återbetald i löpet av 24 år. Alltså på väsentligt kortare tid än den förväntade livstiden för bron som är på ca. 100 år, och till och med en strategi som torde imponera till och med på mest amorteringsivriga husägaren. Även om biltrafiken har ökat med 21 procent det senaste året har Öresundsbron- helt utan kritik från integrationsivriga politiker- valt att höja priserna med upp till 14 procent för de mest välintegrerade Öresundsmedborgarna. Skulle politiker i Danmark accepterat att en familj från Nordjylland som dagligen använder Limfjordstunneln skulle betala upp mot 6.000 kr om månaden för den biten motorväg? Politikerna bör följa oberoende rapporter som pekar på att Öresundsbron ska användas som brobyggare för varaktig integration av Öresundsregionen och därmed mer ses som en investering med syfte att uppnå samhällsekonomiska vinster och inte enbart med snäv fokus på finansiell räntabilitet. 2 Arbetstagare och arbetsgivare utsätts för risker. Danskar och svenskar bosatta i Sverige utsätter sig själv och sin arbetsgivare för väsentligare risker genom att arbeta i Danmark. Till exempel tillåter många danska arbetsgivare (både privata verksamheter och kommuner) inte bisysselsättning i Sverige, då detta kan utsätta den danska verksamheten för arbetsgivarbeskattning i Sverige. En person bosatt i Sverige med arbete i Danmark kan vara medlem av en dansk A-kassa. Men i tillfälle av arbetslöshet ramlar man ut ur det danska systemet och överföres efter väntetid på flera månader till det svenska systemet, där bidragssatserna är betydligt lägre. Detta system medför idag att många väljer bort A-kasseskydd, vilket utsätter dessa Öresundsmedborgare för risker i tillfälle av lågkonjunktur och arbetslöshet. 3 Brist på legitim skattefinansiering och demokratisk rösträtt: Paradoxalt nog betalar danskar i Skåne inkomstskatt i Danmark utan att ha rösträtt till det danska folketinget. Omvänt har danskar rösträtt i den lokala kommunen i Skåne, men betalar inte kommunalskatt till denna kommun. För att kompensera det svenska samhället för användning av offentlig service har man ingått ett skatteavtal mellan den danska och den svenska staten. Problemet är att kompensationen hamnar i Stockholm utan att den lokala borgmästaren i Malmö, Vellinge eller Helsingborg får annat än småpengar till finansiering av Öresundsmedborgarnas bruk av skola, dagis, äldrevård, vägnät osv. Om danska medborgare i Skåne med arbete i Danmark ska kunna fortsätta se sina svenska grannar i ögonen över häcken är det nödvändigt att den danska regeringen tar medansvar för att danska medborgare betalar kommunskatt direkt till det lokalsamhälle vi är en del av i Skåne. Grundlaget för integration borde finnas där, då Danmark och Sverige är två välfungerande, demokratiska välfärdsstater med medborgarrättigheter. Problemet är bara att detta kännetecknar länderna var för sig! Artikelns författare och tiotusentals andra medborgare med en vardag på båda sidor av Öresund ser storsint på landgränser. Vi landar därför med ett stort magplask mitt emellan två välfungerande välfärdssystem. Medborgare med en vardag på båda sidor av Öresund är nutidens pionjärer. Vi sätter kött och blod på den politiska visionen om Öresundsregionen. Mer än 20.000 medborgare bor idag i Skåne och arbetar i Danmark, ett tal som väntas stiga till 40.000 innanför de närmaste 5 åren. Magplasken kommer att tilltaga i åren som kommer och kommer att – om inte politikerna handlar nu- sluta med en flodvåg, som kan ramma både folketinget i Köpenhamn och Riksdagen i Stockholm. Det finns ett behov att de gemensamma problemen löses genom en gemensam insats i Öresundsregionen. Det är en uppgift för den danska och svenska regeringen i gemenskap. Öresundsregionen har potential att bli en förebild för regionernas Europa, men bara om politiska visioner följs upp med kraftfullt politiskt hantverk. Vi uppmanar till att man etablerar ett reellt politiskt ägarskap till Öresundsregionen, som innebär politisk prioritering av insatsområden. Lagstiftningen på båda sidor av Öresund ska harmoniseras. Där harmonisering inte är möjlig ska det skapas särlagstiftning. Målet är att belöna de medborgare som investerar i integrationen över Öresund, istället för att utsätta dessa medborgare för risker och osäkerhet. En fullt integrerad Öresundsregion, som har slagit varaktig rot kan då vara en realitet inom 8-15 år. Om de goda intentionerna och visionerna inte omsätts i reella initiativ betyder det bland annat att danskar och svenskar måste ta till domstolsprövning för att säkre sig de välfärdsförmåner som för danskar och svenskar i vart och ett av länderna är självklara rättigheter. Danskar kommer att rycka upp tältpinnarna och flytta tillbaks till Danmark och svenskar kommer att välja arbete i Skåne istället för på den nu glödheta danska arbetsmarknaden. Regionen kommer vara sårbar för konjunkturrörelser och valutasvängningar. En fullt integrerad Öresundsregion får därmed längre utsikter och kan i bästa fall vara bästa fall vara en realitet i löpet av 25-30 år. Vi säger tack för besöket till det svenska kungaparet. De har fått uppleva den goda historien och att banden knyts ännu tätare i dessa år mellan Danmark och Sverige i Öresundsregionen. Föreningen ÖresundsBorger hoppas att följet av politiker och ämbetsmän har använt statsbesöket som anledning att skriva om det som i dag är den dåliga historien om integrationen av Öresundsregionen.

Jag har skrivit det förr och jag skriver det igen: Ni gamla rävar är ofta hårda mot nya skribenter och jag tror ni har skrämt iväg en hel del... Tonen här inne är nog som i verkligheten, men där ute är man oftast försiktig med dem man inte lärt känna riktigt...

Ja det har du rätt i... Nu ska vi se... just det. Det är ju samma med ordet "hem" som också är ultrakort. Kanske ska det vara en efterföljande vokal också för att undantaget ska vara riktigt... Hittar du några andra ord med kort vokal utan dubbla konsonanter med efterföljande vokal? Domare mödomar svordomar Eller ska jag behöva leta upp de gamla grammatikböckerna?

Sorry för sorry Och förlåt att jag rättade dig. Det är lätt att hitta felen, både i min svenska och min "danska", så det var faktiskt inte tänkt som en beswiserbemärkning. Jag tyckte bara det var intressant att du hamnade precis i det undantag som bekräftar regeln om: Lång vokal = en konsonant "en dam", "att vara van", "att vara sur" Kort vokal = två konsonanter "en damm", "vem vann". "att höra ett surr" Ett undantag är ju alla ord på dom. Domare domherre mödom svordomar

Svordomar - Av någon anledning stavas alla ord på -dom med ett m helt emot regeln om "kort vokal två konsonanter".

Vilken gubbröra Gubbe och gumma har mange nyanser. Man kan sige "min gumma" om sin kone og det kan være positivt eller nedladende helt udefra hvordan man siger det. Pippis hest heder "Lilla Gubben" (Gubbröra er omtrendt det samme som Bornholmersalat.)

Från SASS hemsida "Enligt en rubrik i Børsen har alltså dessa danskar som flyttat över sundet inte alls lyckats integrera sig i den nya svenska miljön. Nej de fortsätter bara som de alltid gjort och skjuter vilt efter fåglar. Och till råga på allt är det här fråga om tamfågel eller möjligen djur från Skånes djurpark. Vi på Intresseföreningen Andra Sidan Sundets är chockade och kan verkligen inte ställa oss bakom dessa underliga handlingar som på så många sätt riskerar att minska förståelsen mellan svenska och danskar och integrationsmöjligheterna för danskar som flyttar till Sverige. Fy skäms på er, era papegojsadister!" http://borsen.dk/bolig/nyhed/107165/ http://www.andrasidansundet.se/anteckningsbiten_medkom.asp?adressID=222

Har nogen en link til en god og kort beskrivelse af de Danske politiske partier og partilederne? Jeg vil gerne ha denne information på Andra Sidan Sundet. Eller er nogen måske frisk på at lave såden en beskrivelse?

Ja det gör det ju... Jag trodde av någon underlig anledning att det stod på svenska? Hur dum är jag?

Här krävs en kraftig språklig tillrättavisning Det är väldigt viktigt att en VÄG är bärande (VEJ), medan en VÄGG inte alltid behöver vara det. 1 konsonant = lång vokal VÄÄÄÄÄÄÄÄÄG 2 konsonanter = kort vokal Enkelt va

De där 08-orna (stockholmarna) säger hink till det som vi skåningar kallar spann (som er stjålet fra vores danske makkerer)

När jag läser era spydiga svar till den kärlekskranke weekend-dansken blir jag ändå lite nyfiken på om det finns ett mellanläge. För många år sedan då jag träffade min fru fanns det i varje fall en tid där jag inte helt kunde svara på var jag egentligen bodde.